Paine ansvarar för att inspektera och reparera LAFFF:s yttre skrov medan det är i fritt fall, ett jobb som kräver hög nivå av skicklighet och precision. När berättelsen utvecklas blir Paine alltmer besatt av verket och dess effekter på hans mentala tillstånd. Han upplever hallucinationer och visioner av främmande och främmande varelser och utvecklar en intensiv rädsla för höjder och öppna ytor.
När Paines tillstånd försämras anförtror han sig till sin kollega, en kvinna som heter Marilyn. Marilyn försöker hjälpa honom och föreslår till och med att han ska söka professionell rådgivning. Ändå blir Paine mer och mer verklighetslös och börjar ifrågasätta den sanna naturen i hans existens.
Berättelsen når en klimax när Paine tappar greppet när han utför underhållsarbete på LAFFF:s exteriör och börjar sväva iväg ut i rymden. När han står inför en säker död, upplever han ett ögonblick av djupgående insikt och uppnår ett tillstånd av upplysning. Berättelsen slutar med att Paine omfamnar sitt öde och släpper taget om sina rädslor, och i slutändan överskrider begränsningarna i hans fysiska existens.
Sammanfattningsvis utforskar LAFFF teman om alienation, mental hälsa och den mänskliga upplevelsens existentiella natur i en dystopisk miljö. Genom huvudpersonens resa utmanar Philip K. Dick läsarna att ifrågasätta verklighetens gränser och individens roll i ett komplext och ständigt föränderligt universum.