Här är en sammanfattning av hur hans arbete relaterar till termerna du nämnde:
Pragmatism: Även om Duchamps verk ofta utmanade det traditionella värdet av konstföremål och deras skapande, är det inte enbart drivit av pragmatism. Han var intresserad av att väcka tankar och ifrågasätta själva definitionen av konst, snarare än att bara fokusera på användbarhet eller praktisk.
Formalism: Duchamps verk kan ses som antiformalistiska, särskilt hans Readymades. Han avvisade den traditionella fokuseringen på hantverk, estetik och formell skönhet till förmån för att utmana själva föreställningen om vad konst är. Han var mer intresserad av de konceptuella och tankeväckande aspekterna av sitt arbete.
Symbolism: Även om Duchamps verk kan tolkas symboliskt, är det inte i sig symboliskt på det sätt som traditionell symbolik syftar till att representera abstrakta idéer eller koncept genom visuella element. Hans verk är ofta öppet för flera tolkningar och utmanar betraktaren att engagera sig i sin egen analys.
Istället för att kategorisera Duchamps verk i dessa rörelser är det mer korrekt att beskriva det som:
* Konceptuell konst: Han betonade idén bakom verket, dess innebörd och de tankeprocesser det framkallade snarare än dess fysiska form eller traditionella konstnärliga tekniker.
* Dadaist: Hans verk delar kännetecken med dadaismen, en rörelse som utmanade traditionella konstnärliga konventioner och omfamnade absurditet, satir och anti-etableringsideal.
* Avantgarde: Duchamp var en pionjär inom avantgardet, tänjde på konstens gränser och utmanade konventionella normer.
I slutändan förstås Duchamps verk bäst som en unik och komplex utforskning av vad konst kan vara och hur den interagerar med världen. Det är en blandning av olika konstnärliga tillvägagångssätt, men i slutändan förstås det bäst på sina egna villkor, som ett bevis på Duchamps egen unika vision och konstnärliga filosofi.