1. Skapande och ursprung:
* Adam skapades av Gud: Adam, i den bibliska berättelsen, ses som en gudomlig skapelse, formad direkt av Gud till hans egen avbild.
* Monstret skapades av människan: Monstret, å andra sidan, skapades genom ett vetenskapligt experiment av Victor Frankenstein, en människa. Detta konstgjorda ursprung får honom att känna sig i sig annorlunda och monstruös.
2. Fysiskt utseende:
* Adam var en perfekt varelse: Adam beskrivs som vacker och perfekt i Bibeln.
* Monstret var ohyggligt: Monstret beskrivs ständigt som groteskt och ohyggligt, med oproportionerliga drag och ett skrämmande utseende. Denna fysiska skillnad bidrar till hans känsla av främlingskap och avsky.
3. Utbildning och socialisering:
* Adam fick vägledning från Gud: Adam fick vägledning och vägledning av Gud i Edens lustgård.
* Monstret var självlärt och isolerat: Monstret hade ingen vägledning eller stöd, och han var tvungen att lära sig om världen på egen hand. Han blev utfryst och avvisad av samhället på grund av sitt utseende, vilket ytterligare förstärkte hans känsla av isolering.
4. Syfte och identitet:
* Adam fick ett tydligt syfte: Adam skapades för att vara jordens härskare och att leva i harmoni med naturen.
* Monstret saknade ett syfte: Monstret skapades utan ett syfte, och han kämpade för att förstå sin plats i världen. Han kände sig som ett "monster" inte bara på grund av sitt utseende utan på grund av sin brist på identitet och tillhörighet.
5. Monsters önskan om anslutning:
* Adam hade sällskap med Eva: Adam fick Eva som en följeslagare, vilket symboliserade vikten av anslutning och kärlek.
* Monstret längtade efter sällskap och acceptans: Monstret längtade efter anknytning och acceptans, men hans utseende och bristande sociala färdigheter gjorde honom till en utstött. Han ville desperat bli sedd som mer än ett "monster", men samhället förstärkte hela tiden hans negativa självbild.
Sammanfattningsvis ser monstret sig själv som fundamentalt annorlunda än Adam på grund av sitt onaturliga ursprung, otäcka utseende, brist på vägledning och frånvaron av ett syfte och samband. Hans ständiga kamp för att bli förstådd och accepterad gör honom till en tragisk figur, som lyfter fram farorna med okontrollerad ambition och konsekvenserna av att överge ansvaret för våra skapelser.