Här är varför:
* Frankensteins omedelbara reaktion: Han beskriver varelsen som "hemsk", "hemsk" och "avskyvärd". Han backar av skräck och nästan svimmar.
* Hans fysiska reaktioner: Han beskriver att han känner sig sjuk, överväldigad och avvisad av varelsens "smutsiga" och "nedbrutna" utseende.
* Hans inre kamp: Han är i konflikt mellan sin önskan att skapa liv och den avsky han känner av sitt skapande. Han hänvisar till monstret som "avskyvärt", "olyckligt" och "eländigt", vilket framhäver hans inre avsky.
Men "avstött" är inte den enda känslan han upplever. Frankenstein känner också en känsla av ansvar och skuld för att ha skapat varelsen. Denna komplexa känslomässiga reaktion är det som driver honom att överge sin skapelse och i slutändan leder till romanens tragedi.
Det är viktigt att notera: Texten lämnar utrymme för individuell tolkning. Vissa läsare kanske ser Frankensteins reaktion som enbart avvisande, medan andra kanske ser den som en mer nyanserad blandning av skräck, skuld och ånger.