Kannväxter har modifierade löv som bildar rörliknande strukturer som kallas "kannor". Dessa kannor innehåller matsmältningsvätskor och lockar till sig insekter genom sina färgglada och doftande yttre ytor. När insekter väl kommer in i kannorna blir de fångade av de inåtriktade hårstrån som kantar insidan av röret, vilket gör det svårt för dem att fly. Matsmältningsvätskorna bryter sedan ner insekternas kroppar och frigör viktiga näringsämnen som växten använder för tillväxt och överlevnad.
Olika arter av kannaväxter uppvisar variationer i formerna, storlekarna och färgerna på sina kannor. Vissa kannor är formade som trumpeter, medan andra liknar kannor eller vaser. Färgen på kannorna lockar ofta pollinatörer, vilket ytterligare förbättrar växtens reproduktionsframgång.
Kannaväxter har anpassat sig anmärkningsvärt till näringsfattiga miljöer som myrar, träsk och sura våtmarker. De trivs under förhållanden där andra växter kan kämpa för att få nödvändiga näringsämnen från jorden. Deras köttätande natur tillåter dem att komplettera sina näringsbehov och samexistera i tuffa livsmiljöer.
Det är viktigt att notera att medan kannaväxter livnär sig på insekter, spelar de en viktig roll i ekosystemet genom att kontrollera insektspopulationer och tillhandahålla unika mikrohabitat för andra små organismer. De bidrar också till biologisk mångfald och ekosystemstabilitet i sina naturliga miljöer.