I en grön trädgård, där drömmar bor,
En kållarv, mjuk och bred,
Med små ben och en så liten kropp,
Kryper med och ignorerar samtalet.
Den mumsar på löv, med ett mjukt svaj,
Nafsar och tuggar, hela dagen,
Lämna spår av grönt, i dess spår,
En larvs resa, en berättelse att göra.
Med livfulla färger och djärva mönster,
Larven rör sig, en gammal konstnär,
Skapa ett mästerverk, med varje mild tugga,
En levande duk, en sann fröjd.
Men gömd inom, en dröm flyger,
En längtan att sväva bortom dess syn,
Att sprida sina vingar och omfamna himlen,
En fjärilsdröm, ack så högt.
Genom dagar och nätter växer larven,
Dess kropp förändras, allt eftersom tiden ger,
En puppa bildas, ett heligt utrymme,
Där förvandling vävs av nåd.
Och så en dag kommer ögonblicket,
Puppan spricker, och nytt liv frodas,
En fjäril kommer fram, med vingar så storslagna,
En dröm uppfylld, i detta magiska land.
Det fladdrar och dansar, i färger så ljusa,
Fyller luften med ren fröjd,
En symbol för hopp och drömmar som går i uppfyllelse,
En kållarv, återfödd på nytt.