Fragonard är känd för sina fängslande målningar som fångar rokokotidens lättsinnighet och romantik, ofta skildrar scener av uppvaktning, förförelse och idylliska landskap. Men under ytan av hans lekfulla kompositioner finns det ofta en antydan till melankolisk underton, vilket tyder på en flyktig natur till njutning och det oundvikliga tidens gång.
Denna subtila melankoli kan ses i hans mest kända verk, som:
* "The Swing" (1767): Samtidigt som den skildrar en bekymmerslös scen av en ung kvinna som svänger med sin älskare och tittar på, antyder målningen också bräckligheten i deras hemliga affär och potentialen för skandal.
* "Gungans lyckliga olyckor" (1767): Detta verk porträtterar en ung kvinna som svänger med en biskop som tittar på, och antyder potentialen för överträdelse och passionens flyktiga natur.
* "Mötet" (1773): Målningen fångar ett stulet ögonblick av intimitet mellan två älskare, men kvinnans dämpade färger och melankoliska uttryck antyder en känsla av längtan och förgänglighet.
Fragonards förmåga att blanda lekfull rokokoestetik med en touch av melankoli skiljer hans verk åt och låter honom fånga komplexiteten i mänskliga känslor med djupa nyanser.