1. Hallucinationsdriven självstympning :Van Gogh upplevde allvarlig psykisk sjukdom, inklusive episoder av hallucinationer och psykotiska sammanbrott. Under en sådan episod i december 1888 kan han ha drivits av en hallucinatorisk upplevelse att skära av hans öra.
2. Argument med Gauguin :En annan teori tyder på att van Gogh skar av hans öra efter ett hett argument med sin vän och konstnärskollega Paul Gauguin. Argumentationen ska ha ägt rum i Arles, Frankrike, och kan ha underblåsts av spänningar och oenigheter mellan de två artisterna.
3. Symbolisk gest :Vissa konsthistoriker tror att van Goghs självstympning var en symbolisk handling. De antyder att han kan ha skurit av sitt öra som ett sätt att uttrycka sin inre oro, känslomässiga smärta eller mentala ångest.
4. Psykosinducerad förvirring :Under sin vistelse på Saint-Paul-de-Mausole asyl i Saint-Rémy-de-Provence upplevde van Gogh intensiva psykotiska episoder. Det är möjligt att han var i ett tillstånd av förvirring eller desorientering under en av dessa episoder och av misstag skadade sig själv.
5. Självmordsuppsåt :Vissa forskare menar att van Goghs självstympning kan ha varit en form av självdestruktivt beteende eller ett självmordsförsök. Det finns dock inga avgörande bevis för att stödja denna teori.
Det är viktigt att notera att de exakta orsakerna bakom van Goghs självstympning är komplexa och kanske aldrig helt förstås. Hans psykiska sjukdom och känslomässiga tillstånd spelade sannolikt betydande roller i denna olyckliga händelse.