1. Lasergravering:
Vid lasergravering riktas en fokuserad ljusstråle, typiskt från en koldioxid (CO2) eller en pulsad laser, mot glasytan. Denna högenergistråle förångar eller smälter glaset lokalt och lämnar indragna linjer eller mönster på dess yta. Laserns precision möjliggör intrikata mönster med skarpa detaljer.
2. Laseretsning:
I likhet med lasergravering innebär laseretsning att man tar bort material från glasytan med hjälp av laserenergi. Etsning ger dock vanligtvis ett matt eller frostat utseende på glaset istället för att skapa djupa spår. Genom att kontrollera laserintensiteten är det möjligt att uppnå specifika nivåer av etsdjup.
3. Laserskärning:
Vid laserskärning används laserns höga energi för att skära igenom glaset helt, snarare än att bara gravera det. Denna teknik möjliggör exakt skärning längs önskade former, vilket möjliggör skapandet av skräddarsydda glasobjekt eller intrikata mönster med rena kanter.
4. Lasermikrobearbetning:
Denna avancerade teknik kombinerar lasergravering, etsning och skärning för att skapa tredimensionella mikrostrukturer med hög precision på glasytan. Med sin fina kontroll och noggrannhet används lasermikrobearbetning ofta vid tillverkning av specialiserade optiska komponenter, mikrofluidiska enheter eller andra invecklade glasstrukturer.
Alla dessa metoder utförs med specialiserade lasrar och datorstyrda system som säkerställer precision och noggrannhet. Designen som ska skapas är vanligtvis datorgenererad och styrs sedan av sofistikerad programvara för att rikta lasern med extrem precision.
Genom att noggrant kontrollera laserns kraft, pulslängd, brännvidd och rörelse kan lasrar skapa intrikata mönster eller skärningar på glaset utan att skada den övergripande strukturen eller lämna några synliga märken bortom den avsedda modifieringen.