Här är några nyckelelement i denna idealiserade kultur:
* Skäl och logik: Upplysningstänkare betonade det mänskliga förnuftets kraft att förstå världen och lösa problem. De trodde på vikten av empirisk observation, vetenskaplig undersökning och kritiskt tänkande.
* Individualism och frihet: Begreppet individuella rättigheter och friheter fick framträdande plats. Detta inkluderade rätten att tänka självständigt, uttrycka sig fritt och sträva efter sin egen lycka.
* Framsteg och reformer: Upplysningstiden främjade en tro på möjligheten till framsteg och förbättringar i samhället. Detta inkluderade reformering av politiska system, främjande av utbildning och främjande av vetenskap och teknik.
* Universalism och humanitärism: Upplysningstänkare trodde på alla människors inneboende värdighet och värde, oavsett deras sociala status, etnicitet eller religion. De kämpade för idéer om jämlikhet, rättvisa och medkänsla.
* Klassiska influenser: Upplysningen drog mycket på idéerna och värderingarna från den klassiska antiken, särskilt Grekland och Rom. Detta inkluderade ett fokus på skönhet, harmoni och ordning.
* Nyklassisk konst och litteratur: Periodens konstnärliga och litterära stilar återspeglade dessa ideal. Nyklassiska verk betonade klarhet, enkelhet och fokus på förnuft och logik.
Det är dock viktigt att notera att denna idealiserade kultur inte nödvändigtvis representerade tidens verklighet.
* Social ojämlikhet: Trots betoningen på jämlikhet kvarstod betydande social ojämlikhet under 1700-talet. Kvinnor, färgade personer och de lägre klasserna hade begränsade rättigheter och möjligheter.
* Kolonialism: Upplysningstiden såg också en expansion av den europeiska kolonialismen, som ofta stred mot idealen om individuell frihet och universalism.
* Religiösa konflikter: Betoningen av förnuft och logik ledde till spänningar med traditionella religiösa övertygelser, vilket väckte debatter om trons roll i samhället.
Sammantaget var den idealiserade kulturen på 1700-talet en komplex och mångfacetterad kultur. Den representerade en betydande förändring i tänkande och värderingar, men den hade också sina begränsningar och motsägelser.