Karakterisering:
* Dracula: Stoker målar upp Dracula som symbolen för ondskan. Han beskrivs fysiskt som frånstötande, med blek hud, vassa huggtänder och en hypnotisk blick. Han är en nattvarelse som livnär sig på de oskyldigas livskraft. Han är också listig, manipulativ och helt samvetslös. Hans ondska betonas ytterligare av hans omättliga törst efter blod och hans önskan att sprida sitt mörka inflytande.
* Hjältarna: Karaktärerna som motsätter sig Dracula representerar bra på olika sätt.
* Van Helsing: Han är förkroppsligandet av visdom, mod och vetenskapligt resonemang. Han leder kampen mot Dracula med kunskap, beslutsamhet och en djup förståelse för det övernaturliga.
* Jonathan Harker: Han förkroppsligar till en början naivitet och oskuld, men hans resa genom Draculas slott förvandlar honom till en modig och fyndig man, villig att offra sig själv för att rädda andra.
* Mina Harker: Hon är idealet för renhet och kärlek, som representerar styrkan i tro och moral mot Draculas förföriska lockelse.
* Stödtecken: Stoker skapar ett spektrum av karaktärer som representerar olika aspekter av gott och ont.
* Lucy Westenra: Hon representerar ondskans förföriska kraft och dess förmåga att korrumpera oskuld.
* Renfield: Hans nedstigning till galenskap och hans undergivenhet till Dracula illustrerar ondskans destruktiva kraft och dess förmåga att manipulera de svaga.
Inställning:
* Draculas slott: Slottet fungerar som en fysisk manifestation av ondska. Det är en mörk, förbjudande plats, fylld av skuggor och hemligheter. Det är isolerat från världen, en fristad för Draculas monstruösa natur.
* Transsylvanien: Transsylvaniens miljö är genomsyrad av folklore och mytologi, vilket återspeglar ondskans uråldriga och bestående natur. Den avlägsna platsen och dess koppling till vidskepelse bidrar till atmosfären av rädsla och fruktan.
* England: Inställningen av England representerar bastionen av civilisation och ordning. Kontrasten mellan den trygga och välbekanta engelska landsbygden och Draculas mörka, mystiska värld framhäver konflikten mellan gott och ont.
Symbolisering:
* Blod: Blod är en återkommande symbol i romanen, som representerar både liv och död. Draculas törst efter blod symboliserar hans omättliga önskan att förbruka sina offers livskraft.
* Ljus och mörker: Ljus och mörker används för att kontrastera gott och ont. Dracula opererar i skuggorna, medan hjältarna ofta förlitar sig på ljus och solljus för att försvaga honom.
* Tro och förnuft: Kampen mellan tro och förnuft är också ett nyckeltema. Van Helsings vetenskapliga inställning till att bekämpa Dracula återspeglar förnuftets kraft, medan Minas tro ger henne styrka och mod.
Total effekt:
Genom dessa element skapar Stoker en skrämmande och övertygande berättelse som utforskar den tidlösa kampen mellan gott och ont. Han använder karaktärisering och miljö för att skapa en levande och minnesvärd värld som återspeglar det inneboende mörkret och ljuset inom mänskligheten. Romanen antyder i slutändan att det goda kan segra över det onda, men bara genom mod, kunskap och orubblig tro.