* Uttryck: Han fångade subtila nyanser i ansiktsuttryck, från milda leenden till eftertänksamma rynkar, för att förmedla sittarens inre tillstånd.
* Hållning och gest: Raphael arrangerade noggrant sina sitters poser och gester, och betonade ofta deras fysiska närvaro och framhävde deras individualitet.
* Kläder och tillbehör: Han använde kläder och accessoarer för att ytterligare karakterisera sina ämnen. Valet av tyger, färger och detaljer som smycken och frisyrer bidrog till helhetsintrycket av barnvakten.
* Bakgrund och inställning: Bakgrunderna och miljöerna Raphael valde för sina porträtt gav ofta sammanhang och antydde sitters sociala status, yrke eller intressen.
* Ljus och skugga: Han använde mästerligt ljus och skugga för att skulptera egenskaperna hos sina motiv, vilket skapade en känsla av djup och realism.
* Färgpalett: Färgerna Raphael valde ut för varje porträtt var noggrant utvalda för att komplettera sitterens hudtoner och klädsel, och för att skapa ett harmoniskt och suggestivt helhetsintryck.
Sammantaget uppnådde Raphael en anmärkningsvärd nivå av psykologisk insikt i sina porträtt. Han skildrade inte bara fysiska likheter, utan fångade snarare själva essensen av sina undersåtars personligheter. Han var en mästare på att förmedla känslor, intelligens och karaktär genom sin konst, vilket gjorde hans porträtt tidlösa och fängslande.